| Diagnos |
Förklaring |
Arvsgång |
Rekommendation |
| Total katarakt |
Är en grumling av hela linsen som resulterar i blindhet. Ärftliga former
är vanligtvis dubbelsidiga. Vid förvärvad (ej
ärftlig) total katarakt finns i allmänhet även andra förändringar i ögat. |
Total katarakt hos unga hundar 0-4 år betraktas som ärftlig, om inte påvisbar
yttre orsak finns. Diabetes är den vanligaste orsaken. Arvsgången är dock
är inte säkert fastställd. |
Avla EJ på drabbad hund med misstänkt ärftlig total katarakt. |
| Bakre polär katarakt |
Grumling under bakre linskapseln. Många är progressiva och ger synnedsättning.
Försämras ofta men kan ta flera år. |
Arvsgången är inte säkert fastställd. Troligen finns ett samband med total Katarakt. |
Avla EJ på hund med bakre polär katarakt. |
| Främre |
Små grumlingar i främre linsbarken som ökar i antal och storlek med åldern. |
Sannolikt ärftlig men påverkar inte synen. Fortskrider långsamt. |
Påverkar inte avelsvärdet. |
| Övrig partiell katarakt |
Katarakter som inte passar in i övriga grupper. |
|
Avel kan tillsvidare ske på hund om ögonveterinären gjort bedömningen "sannolikt
EJ ärftlig" på ögonlysningsintyget. |
| PPM |
PPM är tunna trådar som utgår från regnbågshinnan. Det är rester från pupillmembranet
en vävnad som täcker pupillen under foster stadiet. |
|
Para EJ två hundar med PPM. |
| Retinal dysplasi, RD |
Näthinneförändring med varierande utbredning från enstaka näthinneveck till
total avlossning. Kan diagnostiseras tidigt i hundens liv. |
|
|
| Total retinal dysplasi |
Näthinnan växer inte
fast på sin normala plats utan ligger och flyter i glaskroppen. Ögat är
blint. Denna variant förekommer hos labrador retriever, bedlingtonterrier,
sealyhamterrier, dobermann och - tillsammans med skelettsjukdom - hos
samojedhund och hos schäfer (i USA). Sambandet med de andra formerna av
retinal dysplasi är inte säkert fastställt. |
|
En hund med total RD
skall EJ användas i avel |
| Multifokal RD MRD |
MRD kan om den är i större omfattning påverka synen. Vid MRD ses ibland
även förändringar i linsen. |
Ärftlig hornhinnegrumling
och näthinneavlossning. Enligt en undersökning i USA föreligger autosomal
reccesiv nedärvning. Polygen arvsgång är möjlig enligt andra. |
Avla EJ på hundar
med total RD eller MRD. |
| Geografisk RD |
Hästskoformad avlossning.
Stor näthinneavlossning |
|
Avla EJ på drabbad
hund. |
| Retinal dysplasi RD Näthinneveck |
Kan uppstå av andra
än genetiska orsaker. |
Vanligen är symtomen
på retinal dysplasi oförändrade under hela hundens liv. Tecken på retinal
dysplasi kan dock dyka upp hos en hund som tidigare varit normal. Dysplasin
kan även maskeras med tiden så att en hund som en gång haft förändringar
senare bedöms vara normal. |
Para EJ två hundar
med näthinneveck |
| Glaukom |
Det finns inga tidiga varningstecken.
Diagnosen fastställs först när symtomen är mycket allvarliga. Slutstadiet
av sjukdomen är förhöjt tryck i ögat och smärta. |
Är ej
fastställd men man kan se en familjär nedärvning. Tikar drabbas oftare
än hanar. Hunden
insjuknar oftast när den är mellan 3-5år. Glaukom
kan vara primär eller sekundär. Kan
orsakas t.ex. av skada eller linsavlossning |
Para
EJ drabbade djur. Arbeta
med sjukdomen som med autosomal reccesiv nedärvning. |
| Progressiv retinal atrofi (PRA) |
Näthinnan förtvinar långsamt.
|
Arvsgången är enkel
autosomal reccesiv. |
|
| Entropion |
Det är en inåtrullning
av ögonlockskanten. Detta medför irritation i ögat och ofta skador på
hornhinnan. Två former ses hos hund. |
De flesta anser att
detta är ärftligt men det finns inga vetenskapliga studier som bekräftar
detta. |
Bör ej användas i avel |
| Extropion |
Det är en utåtrullning
av ögonlockskanten |
De flesta anser att
detta är ärftligt men det finns inga vetenskapliga studier som bekräftar
detta. |
Bör ej användas i avel |
| Collie Eye Anomaly |
Collie Eye Anomaly (CEA)
är en ögonsjukdom som upptäcktes på 1950-talet och som fick namn efter
den ras där den då påvisades. CEA finns i hög frekvens hos collie och
shetland sheepdog både i Sverige och i andra länder. CEA förekommer även
hos border collie och lancashire heeler. Colobom, som ingår som delsymtom
vid CEA, förekommer hos basenji, dock utan de övriga, för CEA typiska
symtomen. Det är okänt om den sjukdomen är besläktad med CEA. |
Flera olika delsymtom
ingår i CEA. De indelas i primära och sekundära. Primära symtom är CRD
(ChorioRetinal Dysplasi) och colobom. Sekundära (följd-) symtom är blödning
och/eller näthinneavlossning. |
Hundar med CEA-relaterad
blödning, näthinneavlossning eller colobom bör inte användas i
avel. |
| CRD |
CRD är en missbildning
i åderhinnan (chorioidea) och näthinnan. Diagnosen CRD ställs bäst vid
ögonlysning av unga valpar. En undersökning före 8-10 veckors ålder ger
besked om en hund har CRD eller inte. Förändringen syns bättre ju yngre
valpen är. Senare kan förändringen döljas bakom det blänkande skikt som
gör att hundars ögon skimrar i mörker. CRD påverkar synförmågan lokalt
men överlappning mellan de två ögonens synfält gör att hunden ändå kan
fungera normalt. |
|
|
| Colobom |
Colobom är en onormal
grop i eller bredvid synnerven. Den uppstår under ögats tidiga tillväxt.
Storleken kan variera både i sidled och på djupet. Ett stort colobom kan
bilda en ärtstor utbuktning på ögat (se figur 8). Vid ögonlysning av små
valpar kan man ofta, men inte alltid, upptäcka colobom. Synnerven kan
ändra utseende under uppväxten, både till det sämre och till det bättre.
Därför rekommenderas att åtminstone avelsdjur undersöks som vuxna före
sin första parning. |
CEA är ärftlig. Tidigare
ansågs det allmänt att CEA nedärvdes med en enkel recessiv och autosomal
arvsgång. En vetenskaplig undersökning av collie gjord av Berit Wallin-Håkansson
tillsammans med kollegorna Nils Wallin Håkanson och Åke Hedhammar utesluter
detta helt och visar i stället en polygen arvsgång. |
|
| Cornea dystrofi |
Cornea dystrofi er en
ikke-arvelig fettdeposit-variant som kan ha sammenheng med kostholdet.
Den framstår som flekker på hornhinnen. Flekkene består av kalsiumkrystaller
eller kolestrol. Sykdommen kan forsvinne av seg selv etter en tid. Noen
mener sykdommen har sammenheng med kostholdet, og at tispas (mangel på
riktig) kosthold er årsaken til at noen valper fødes med sykdommen. |
|
Man bör inte använda
två st med samma diagnos men annars tycker inte han att det är något som
hindrar att man använder hundarna i avel |