Diabetes mellitus - sockersjuka hos hund och katt

Orsakerna till diabetes hos hund varierar även om symtomen kan vara identiska.

Hos de flesta hunddiabetiker är det fel på insulinproduktionen och hos vissa hundar är det fel på sättet insulin binder till mottagarcellen. Varför just Din hund fått diabetes kan vara svårt att veta men forskarna tror att de vanligaste orsakerna är:

Höga halter tillväxthormon (ffa okastrerade tikar)
Följdsjukdom till bukspottkörtelinflammation (pancreatit)
Att kroppens immunförsvar reagerat på ett felaktigt sätt (autoimmunitet)
Biverkan av hormonbehandling (p-sprutor, höga nivåer av kortison)
Följdsjukdom till annan hormonsjukdom exempelvis Cushing's sjukdom

läs mera på slu.hunddiabetese

--------------------------------------------------------------------------------

Diabetes

Text: Ingrid Lindgren, receptarie och djursjukvårdare med diabetes mellitus som specialintresse. Landskrona Smådjursklinik.

Det var kanske en skrämmande upplevelse att få reda på att din hund eller katt har diabetes. Det är en hel del du måste lära dig under de närmaste veckorna om du väljer att behandla din vän. Det bör framhållas att många djurägare snabbt skaffar sig en rutin när det gäller skötseln av hunden eller katten med diabetes.
En rutin som från att ha varit en utmaning snart övergår till att bli en självklar del av vardagen. Du måste acceptera att ge extra omsorg och leva med en viss regelbundenhet, ge rätt medicinsk dietmat, viss motion och insulinbehandling. Dessutom får ni hälsa på hos veterinären oftare än tidigare (efter inställningsperioden 2-3 gånger per år). Men det ger dig också mycket glädje, tillfredsställelse och lön för mödan! Med rätt omvårdnad kan hunden eller katten med en välskött diabetes leva ett normalt liv och livslängden bli lika lång som om djuret inte hade sockersjuka.

Vad är diabetes?

Efter en måltid bryts födan ner genom matsmältningsprocessen i små beståndsdelar. Dessa ger energi och näring åt cellerna efter upptaget från tarmen och utgör byggnadsmaterial åt olika vävnadstyper. Slutprodukten glukos, som transporteras runt i kroppen via blodet, behöver hjälp av hormonet insulin för att kunna ta sig in i de flesta celltyper. När det är brist på insulin eller insulinet av olika orsaker inte kan fungera tillfredsställande ute vid cellerna, stannar för mycket socker kvar i blodet. Det får till följd att blodsockernivån stiger. Då blodsockret ligger över det s.k. ”njurtröskelvärdet”, släpper njurarna ut socker i urinen (hos hund då blodsockervärdet ligger runt 10-11 mmol/l och hos katt runt 16-17 mmol/l). Patienten har sockersjuka eller diabetes mellitus, i vardagligt tal förkortat till enbart diabetes. Hos friska individer ligger blodsockervärdet oftast mellan 4-6 mmol/l. Diabetesbegreppet omfattar ett flertal sjukdomsvarianter med olika svårighetsgrader och förlopp beroende på skilda grundorsaker. Den gemensamma nämnaren är kroniskt förhöjt blodsocker.

Symptom vid diabetes

När urinen innehåller socker blir urinmängden rikligare än normalt. Detta medför att diabetikern måste dricka mycket för att inte bli uttorkad. Eftersom en betydande mängd energi går kroppen förlorad i form av socker i urinen och muskel- och fettvävnaderna bryts ner efterhand, minskar patientens vikt även om aptiten i sjukdomens inle-
dande skede ökar. Dessa fyra företeelser - ökad urinmängd, ökad törst, ökad aptit och viktminskning - kallas de klassiska diabetessymptomen.

Typindelning av diabetes hos människa

Typ I, som alltid är insulinkrävande. Patienten har ingen egen insulinproduktion kvar efter insjuknandetiden.
Det produceras då syror i kroppen, vilka så småningom leder till medvetslöshet och slutligen död för den sjuke om det inte tillförs insulin utifrån. I de flesta fall är typ I-diabetes en autoimmun sjukdom.

Typ II, som oftast behandlas med diet och motion, eventuellt i kombination med blodsockersänkande tabletter eller i vissa situationer insulin. Vanligtvis bildas inte ketoner (de farliga syrorna), eftersom patienten under lång tid har kvar en viss egen insulinproduktion. Betacellerna (där insulinet produceras) fungerar emellertid inte normalt. Insulinfunktionen ute vid cellerna är försämrad och viss insulinresistens råder. Insjuknandeperioden vid typ II-diabetes är lång och patienten är vanligen medelålders eller äldre. Ärftligheten är påtaglig. Övervikt, högt blodtryck, förändringar i blodfettsbilden och kroppslig inaktivitet från patientens sida är en vanligt förekommande följeslagare.

Typ III, som orsakas av någon bakomliggande sjukdom, rubbning eller annan sorts förändring, kräver en komplex behandling. Denna diabetestyp kan vara övergående eller förbli insulinkrävande. När det gäller diabetes hos hund och katt görs ingen typbestämning. Man indelar patienterna i insulinkrävande och icke insulinkrävande.

HUND

Hunden kan få diabetes av typerna I och III. De individer som får typ I-diabetes måste alltid behandlas med insulin livet ut. Typ III-patienterna kan däremot ha en övergående diabetes. Behandlas grundorsaken snabbt och effektivt kan tillståndet, om det vill sig väl, gå tillbaka på några dagar till veckor. Annars kräver dessa hundar också insulintillförsel resten av livet. Den klassiska typ II-diabetesen finns inte hos hund.

KATT

Katten kan få diabetes av alla tre typerna (kattens ”typ I-diabetes” är dock inte av det klassiska, auto-immuna slaget). Vissa diabetiska katter måste insulinbehandlas konstant (oftast de som är normalvik-tiga eller magra och har fått sin sjukdom snabbt). Andra (de som är eller har varit överviktiga och har sjukdomssymptom som kommit smygande) kan må bra på specialdiet, viktminskning och ökad motion. Behandling med insulin alternativt blodsockersänkande tabletter ges vid behov. Insulinbehandling rekommenderas då i första hand, eftersom betacellerna härigenom ges möjlighet att återhämta sig och bli insulinproducerande igen. En del kattägare önskar ändå, om läget så medger, försöka med tablettbe- handling mer av praktiska eller känslomässiga skäl. Observera att vissa katter kan vara insulin- eller tablettkrävane under viss tid (månader, ja t.o.m. halva eller hela år), för att senare få tillbaka en egen tillfredsställande insulinproduktion. Så kan utvecklingen bli när den s.k. ”glukotoxiska effekten” för- svinner (d.v.s. då den höga blodsockernivån sjunker), tack vare insatt behandling och ev. bakomliggande orsaker till att sockersjukan minimeras eller elimineras.

Tidiga komplikationer

HUND

En del diabetiska hundar utvecklar mycket snabbt katarakt eller grå starr, som inom kort tid kan leda till blindhet. Opereras de ogenomskinliga linserna bort återfås synen om synbortfallet endast orsakats av katarakten (en riskfylld och dyrbar operation som utförs på få ställen i Sverige).

KATT

Katter som haft obehandlad eller dåligt inställd diabetes under en tid får ofta nervskador märkbara speciellt i bakbenen. Katten går då ner på hela bakfoten och blir allmänt ostadig i bakdelen. Levern får arbeta mer än normalt vid diabetes. Ganska snart efter insjuknandet ser man därför hos diabetiker förhöjda levervärden i ett blodprov. Pälsens försämrade kvalitet skvallrar också om pågående sjukdom. Dessa förändringar går oftast tillbaka igen efter en tids korrekt behandling av diabetessjukdomen. En tröst är att de allvarliga komplikationer som kan drabba mänskliga diabetiker efter en lång tids sjukdom, som t.ex. bestående blindhet, kraftigt försämrad njurfunktion, hjärt- och kärlsjukdomar samt bestående nervskador, i regel inte hinner utvecklas på diabetiska hundar och katter
beroende på den betydligt kortare levnadstiden.

Diagnos

Tidigare nämda klassiska diabetessymptom (och eventuella komplikationer) tyder på diabetes, men det finns ett antal andra sjukdomar med liknande kännetecken. Därför behöver veterinären svaren på några blod- och urinanalyser för att försäkra sig om att patientens besvär beror just på diabetes. När hunden och katten fått sin diagnos bör man alltid ställa sig frågan: ”Varför har sjukdomen brutit ut just nu?” För att lyckas med den kommande behandlingen är det mycket viktigt att veterinären finner och i görligaste mån behandlar eller eliminerar de problem som kan ha orsakat eller bidragit till diabetesdebuten.

KATT

Eftersom katten är ett mycket stresskänsligt djur kan blodsockervärdet snabbt skjuta i höjden beroende på tillfällig stress med kraftigt adrenalinpåslag (exempelvis genom burtransport och veterinärbesök). Därför måste alltid fruktosaminvärdet (avspeglar glukosläget under de närmast föregående 2-3 veckorna) och inte bara blodsockervärdet kontrolleras för att diagnosmisstanken ska kunna bekräftas.

Vilka individer drabbas?

Ålder, kön eller ras spelar ingen roll - alla kan få sjukdomen. Man avråder från avel på diabetiska djur, då man förmodar att det ligger ärftliga anlag till grund för sjukdomens utveckling. Hos ett fåtal hundraser och hos burmakatten är detta bevisat.

HUND

Vanligen debuterar sockersjuka hos hund vid 6 års ålder eller äldre. Flertalet insjuknar runt 8 års ålder. Tikar drabbas dubbelt så ofta som hanar (ofta strax efter löp eller en tid efter p-spruta). Vissa raser är betydligt mer i riskzonen än andra. Utsatta raser är t.ex. pudel, tax, små terrierraser, rottweiler, labrador retriever, irländsk setter, new foundland, jämthund, Cavalier King Charles spaniel och polsk owczarek nizinny (”ponnare”).

KATT

Det är den medelålders och äldre katten (10 år och uppåt) som får diagnosen diabetes. Hos kattdjuret är det mestadels den överviktige och inomhus levande hankastraten som drabbas. I Australien har burmarasen angivits vara mer utsatt än andra. Här i Sverige verkar den vanliga huskatten och norsk skogskatt ligga i täten.

Kastration

HUND

Om en tik får diabetessymptom strax efter löpning (under den tid produktionen av hormonet progesteron är kraftigt ökad) ska hon kastreras omedelbart för att diabetessituationen eventuellt ska bli övergående. Progesteron, som bildas i äggstockarna, motverkar nämligen insulinets effekt. Eftersom progesteronhalten i blodet stiger efter varje löpning hos tik (eller p-spruta som innehåller samma hormon) kastreras alla diabetiska tikar för att undvika problem efter framtida löp.

KATT

En diabetisk katthona rekommenderas bli kastrerad om hon inte redan är det. P-piller liksom p-sprutor innehåller det vid diabetes olämpliga progesteronet.

Hund och katt med diabetes kan leva ett normalt liv

Insulin

Det anabola och antikatabola hormonet insulin produceras normalt i betacellerna i de Langerhansska cellöarna i bukspottkörteln. Det har betydelse för omsättningen av kolhydrater, protein och fett i levern, muskulaturen och fettvävnaden. De individer, som inte längre har någon egen insulinproduktion, måste tillföras insulin dagligen via injektioner på fastställda klockslag. Även individer med viss egen insulinproduktion kan behöva understödjande insulininjektioner under kortare eller längre tid för att må bra. Om insulin gavs via munnen skulle det brytas
ner i mag-tarmkanalen, eftersom det är ett äggviteämne. Därför kan diabetikern inte tillföras insulinet i annan form än via injektioner. År 1993 introducerade läkemedelsföretaget Intervet ett medellångverkande insulin av styrkan 40 enheter/ml för behandling av hundar med diabetes. Genom åren har det använts till många patienter världen över med goda resultat. År 2002 godkändes insulin även för användning till katt med diabetes. Dygnsdosen är individuell och relaterad till djurslag, patientens kroppsvikt och tillstånd. Den bestäms under inställningsperioden, som tar minst
1-2 månader i anspråk. För att uppnå ett perfekt och stabilt blodsockerläge behövs inte sällan en betydligt längre period. Målet med insulinbehandlingen är att diabetessymptomen ska försvinna. Då återfår djuret en god livskvalitet.

HUND

Några hundar kan klara sig på en insulininjektion per dygn, men 2 injektioner (var 12:te timme) ger bättre metabol kontroll och är alltså att föredra.

KATT

Flertalet katter behöver 2 injektioner (var 12:te timme) per dygn. I undantagsfall kan t.o.m. 3 injektioner krävas per dygn för att uppnå en god kontroll. Injektionerna ges vid samma tidpunkt/-er varje dag. Som regel deponeras insulinet under nackskinnet (variera stickställe!) med hjälp av en speciell insulinspruta som motsvarar insulinets styrka (se bild ovan). Kanylen på en sådan specialspruta är mycket tunn och glider lätt genom huden utan att djuret visar något obehag
eller smärta.

Blodsockersänkande tabletter

HUND

Hund med diabetes ska alltid behandlas med insulin i kombination med speciell diet och motion. Blodsockersänkande tabletter är inte det rätta behandlingsalternativet, eftersom hundar inte kan få regelrätt typ II-diabetes.

KATT

De lindrigt diabetiska katter, som oftast drabbas av viktnedgång och som behöver ytterligare hjälp utöver speciell diet och ökad motion, kan provbehandlas med blodsockersänkande tabletter innehållande glipizid om lever och njurar så tilllåter. Tabletterna måste emellertid bytas ut mot insulin om behandlingen inte ger önskat resultat inom 2 månader, ketoner börjar uppträda i urinen (urinprover görs och kontrolleras kontinuerligt med teststickor) eller katten börjar få neurologiska problem i bakbenen.

Att starta insulinbehandlingen

Eftersom insulinbehovet är individuellt och värdfamiljens dagliga rutiner speciella, försöker veterinären skräddarsy en behandling som passar bäst i varje enskilt fall. Veterinären bestämmer en lämplig startdos, som sedan ändras efterhand i enlighet med urin- och ev. blodtester på hemmaplan, mildrande av symptomen och nya blodprovsresultat hos veterinären. Insulindosen bör inte justeras tätare än var fjärde dag eller med mer än 10 % i taget beträffande hund. Gällande katt, som oftast har en viss insulinresistens, bör inte insulinändringar göras tätare än varannan vecka. Justera vid dessa tillfällen med 0,5 U morgon och kväll. I okomplicerade fall kan veterinären till en början ge anvisningar per telefon. Efter ett par veckor är det dags för återbesök för närmare uppföljning. Ett gott samarbete veterinär - djurägare är av största betydelse för ett lyckat resultat! Detta samarbete och några fler veterinärbesök leder fram till den optimala insulindosen för just ditt djur. Väl då kommer din hund eller katt att må bra igen! Kom ihåg att insulinbehandling av katt ofta leder till att kattens egen insulinproduktion ökar sedan betacellerna fått vila ett tag! Insulindosen kan därför behöva minskas alternativt helt annulleras! Som behandlande djurägare kommer du vid behandlingens början att få all den praktiska hjälp du behöver av din veterinär. Du får lära dig insulinhantering, injektionsteknik, att utföra urin- och eventuellt också blodsockertester, skriva rapporter, mycket om utfodring och om motionens betydelse samt vardaglig patienthygien som att borsta tänderna, tvätta rent i och runt ögonen och duscha bort urinrester.

Insulinkänning

Hunden eller katten får en insulinkänning om blodsockret blir alltför lågt alternativt minskar i en alltför snabb takt. Det kan hända om patienten fått för mycket insulin, motionerat för kraftigt alt vägrat äta, kräkts eller haft kraftig diarré. Hjärnan försörjs då inte med den sockermängd som den behöver. Det får till följd att patienten blir svag, orolig, obeslutsam, vinglig, darrig, mindre kontaktbar, kan få skakningar och t.o.m. kramper och blir så småningom medvetslös. I en sådan situation är det viktigt att du genast ger djuret druvsocker (t.ex. Dextrosol - ska alltid finnas hemma och i jackfickan), som ger en snabb blodsockerhöjning. Antingen tuggar djuret i sig Dextrosol-tabletterna själv eller så ges de med fördel krossade och upplösta i vatten eller utrörda i yoghurt eller sylt: ungefär 1 tablett per
5 kg kroppsvikt. Om inte patienten kan svälja masseras pulveriserad Dextrosol eller sirap mot kindens insida (håll fingrarna utanför tänderna!). Lite pulver kan också placeras under tungan. Försvinner inte problemen med denna behandling inom 5-10 minuter eller om djuret är medvetslöst, åk genast in till närmaste tillgängliga veterinär efter telefonkontakt! Påpekas bör att detta scenario kan bli livshotande, men tack och lov är det synnerligen sällsynt.
De flesta patienter blir snabbt normala igen efter sockergivan och ska nu serveras en extra portion av sitt vanliga foder, som ger en längre varaktig blodsockerhöjning. Kontakta din veterinär och berätta vad som hänt! Längre fram lär du dig själv tolka situationen.

Ökat välbefinnande med motion och diet

Motion

Motion är en del av diabetesbehandlingen genom att fysisk aktivitet förbättrar glukosupptaget i skelettmuskulaturen och ökar cellernas insulinkänslighet. Liksom insulin sänker motion blodsockret. Bland andra positiva effekter av motion kan nämnas att muskler och senor stärks och välbefinnandet ökar.

HUND

Du bör inte motionera diabeteshunden före en måltid eller på andra tidpunkter då du kan befara att blodsockret ligger lågt. Försök sköta motionen så regelbundet som möjligt och lika dag från dag. För säkerhets skull ska du alltid ha Dextrosoltabletter i fickan (se insulinkänning) när du och din hund går på en promenad.

KATT

En diabeteskatt får inte släppas ut på egen hand! Då vet du aldrig hur långt ner blodsockret sjunkerinnan katten kommer hem igen. Att däremot lära din diabeteskatt att gå ut i koppel är bra för både kattens kropp och själ. Andra tips för att öka motionen är att införskaffa en klätterställning och leksaker åt katten! Servera torrfodret i köpta foderbollar eller hemmagjorda dito (tillverkade av helst genomskinliga, tomma och lämpliga plastbehållare av olika slag). Förse behållarna med några hål av lämplig storlek och placera ut dem i hemmet med ett fåtal foderkulor i varje. Katten lär sig snabbt att ”gå på jakt” d.v.s. att leta upp och slå till behållarna så att några foderkulor faller
ut. Visa katten till en början!

Utfodring, dietföreskrifter

Med hjälp av patientens beräknade normalvikt, levnadssätt och ålder bestämmer veterinären djurets fodermängd per dygn enligt foderfabrikantens anvisningar.

HUND

Diabeteshunden bör äta på fasta tider och ges en bestämd mängd foder vid varje måltid. Om hunden ges insulin 1 gång per dygn fördelar veterinären dygnsmängden foder på 3 måltider (den mellersta störst) under injektionsdygnets första hälft. Dock bör hunden hellre ges insulin 2 gånger per dygn (var 12:te timme) enligt aktuella forskningsrön. Då delas dygnsmängden foder i 2 hälfter, vilka serveras som 2 måltider vardera (största portioner i samband med insulingivorna). Diabeteshunden mår bäst av ett fiberrikt helfoder avsett för det stadium i livet där den befinner sig och med ett kaloriinnehåll som hjälper den att behålla sin optimala vikt. Överviktiga
hunddiabetiker bantas inledningsvis under veterinärens uppsikt med hjälp av något medicinskt bantningsfoder, medan magra dito ges ett reproduktionsfoder tills de blir normalviktiga.

KATT

Diabeteskatten, som oftast får 2 insulininjektioner per dygn, ska få sin dygnsfodermängd uppdelad i 2 hälfter. Många katter klarar själva av att äta lite i taget av 12-timmarsmängden. Om inte detta fungerar delas även kattens 12-timmarsmängd upp i minst 2 måltider (största portioner i samband med insulingivorna, resten 2-3 timmar senare). Särskilt de katter som har kvar en viss egen insulinproduktion har stora fördelar av den nya fodervarianten med högt proteininnehåll (särskilt aminosyran arginin som stimulerar kattens egen insulinproduktion) och långsamma kolhydrater, så länge njurar och lever klarar av den förhöjda proteinnivån. Även katter som inte kan producera eget insulin kan ges denna typ av foder.

Till äldre katter med njursvikt bör du av försiktighetsskäl ge foder av den gamla dietmodellen, d.v.s. ett foder med ökat fiberinnehåll, minskat fett- och måttligt proteininnehåll av seniormodell. Överviktiga diabeteskatter viktreduceras försiktigt med ett kalorireducerat diabetesfoder. Magra dito ges en rikligare dygnsmängd diabetesfoder för att öka i vikt. OBSERVERA att du måste räkna med att den erforderliga insulinmängden kan behöva minskas med 25-50 % om du byter från ”traditionellt foder” till ”högprotein-långsamkolhydrat-foder”!
Det kan vara aktuellt med en speciell utfodringsvariant, om hänsyn måste tas till någon annan sjukdom som patienten har parallellt med sockersjukan.

Industritillverkade fodervarianter

Torrfoder är att föredra framför mjukmat (konserv) till diabetiska hundar och katter, dels för munhygienens skull, dels för att fodret ska kunna stå framme utan att förfaras. Ingen hemlagad mat kan tillnärmelsevis bli så väl anpassad till de särskilda behov hundar respektive katter med diabetes har, som de olika industritillverkade, medicinska fodervarianterna. Dessa har komponerats med hjälp av världens ledande veterinära näringsexperter och har ett garanterat näringsinnehåll.

Du kan köpa sådana lämpliga medicinska ”receptbelagda” foder endast genom din veterinär. De välkända fodermärkena ROYAL CANIN, HILL´S, EUCANUBA och SPECIFIC finns i varianter som passar för hundar och katter med diabetes. De olika sorterna för katt är naturligtvis på bästa sätt anpassade till kattdjurens urinvägsproblematik.

Urin-och blodsockertester i hemmet

Under inställningsperioden faller det på djurägarens lott att göra urinsockertester hemma (lämpligen 4 gånger per dag vissa dagar gällande hund och när tillfälle bjuds gällande katt) och att föra in resultaten tillsammans med klockslaget då urinen togs i en testjournal. Dessa journalanteckningar vägleder sedan veterinären i inställningsarbetet. Du kontrollerar urinen med hjälp av teststickor som finns att köpa på apotek. Keto-Diabur Test 5000 rekommenderas. Följ medföljande anvisningar! Numera är det många djurägare som också lär sig mäta blodsockret, vilket är en exaktare vägvisare än urinsockervärdena. Du bör inte stressa djuret med att mäta blodsockret i tid och otid! Gör en ”blodsockerkurva”. Beträffande hund ett prov varannan timme under en 12-timmarsperiod, förslagsvis under inställningsperioden. I övrigt görs detta vid behov eller enligt överenskommelse
med veterinär. För katt är det lämpligare att ta ett prov i timmen under de 6 första timmarna efter en
insulininjektion - du bör ta detta prov endast vid enstaka tillfällen för att undvika att stressa katten!

HUND

Använd en blodsockermätare med tillhörande teststickor i kombination med en lansettpenna (t.ex. Johnson & Johnson´s One Touch Ultra; ett komplett set i behändigt fickfodral med mätare, lansettpenna (blodprovstagare) och plasthätta för provtagning med hjälp av vakuum. Mättiden är 5 sekunder. Finns att köpa på apotek (alt. rådgör med din veterinär). Hunden läggs på sidan och ovanläppen viks upp. Sticket med lansetten görs på ovanläppens insida, en bit bakom hörntanden, sedan slemhinnan torkats av lämpligen med en engångsnäsduk. Till vissa hundar krävs djupare lansettstick än lansettpennor kan åstadkomma för att en tillräcklig mängd blod ska sippra fram. I dessa fall kan du antingen använda pennan med plasthättan på för vakuumbildning eller manuella ”trycklansetter” som
också finns på apotek.

KATT

Samma apparatur som för hund används, nu med vakuummetoden. Proverna tas på insidan av öronlappens nedre tredjedel. Ha gärna katten insvept i en frottéhandduk, så att katten sitter stilla. Förfarandet kräver lite träning, men är inte svårt att lära sig. Följ medföljande bruksanvisning och träna gärna tillsammans med veterinären eller sköterskan! Djuren reagerar oftast inte för lansettsticken. Variera stickställe! Under inställningsperioden är det till stor hjälp att utöver urin- och blodsockervärdena också följa kattens vikt och vattenintag varje dygn.

Handhavande av insulin och sprutor

Insulin är mycket känsligt. Icke korrekt förvaring och/eller handhavande kan betyda att det integer avsedd effekt hos patienten.

Följ dessa råd:

Förvara alltid insulin i kylskåp.
Insulin får inte utsättas för frost - förvara det alltså inte nära ett eventuellt frysfack.
Insulin får inte utsättas för värme - undvik att placera förpackning i solsken.
Förvara alltid bruten insulin-ampull stående - detta för att inte bakterier från stickstället kontaminerar insulinet.
Rulla eller vänd insulinampullen noga innan du drar upp vätskan i sprutan. Om du skakar den kan insulinmolekylerna gå sönder.
Ta en ny ampull om den gamla varat längre än 20 dagar.
Insulinsprutorna handhas med största försiktighet.
Du får inte röra vid kanylspetsen med fingrarna.
Om du pumpar luft genom kanylen efter användandet, sätt då på skyddet direkt och förvara sprutan i kylskåp mellan användningstillfällena. Du kan använda den 2-3 gånger inom 1 dygn.
Knip av kanylen med ett verktyg när sprutan förbrukats och kasta delarna i t.ex. en gammal mjölk- eller
juiceförpackning.
Injektionsanvisningar

1. Rulla eller vänd insulinampullen mellan händerna noga. Skaka inte ampullen - då kan insulinmolekylerna gå sönder! Drag upp så mycket luft i sprutan att det motsvarar insulindosen. Spruta in luften i flaskan. Drag upp lite mer insulin än den dos du ska ha. Knacka bort eventuella luftblåsor med fingret och spruta tillbaka överskottet i ampullen.

2. Lyft nackskinnet uppåt från halsen och forma en fördjupning med pekfingret.

3. Stick in injektionsnålen (kanylen) försiktigt genom huden i fördjupningen som därigenom bildats. Släpp
taget om huden och känn efter att nålspetsen känns fri under huden.

4. Tryck sakta in kolven på sprutan. Massera injektionsstället.